Gå till innehållet.

Självriskpremie

En arbetsgivare kan vara skyldig att betala självriskpremie om arbetsgivaren har sagt upp eller permitterat en äldre arbetstagare och denne blivit långvarigt arbetslös eller permitterad. Med självriskpremierna finansieras de kostnader för arbetslöshetsförmåner som orsakas av uppsägningar och permitteringar.

Självriskpremie gäller arbetsgivare för vilka den lönesumma som utgör grunden för arbetslöshetsförsäkringspremien överstiger den undre gränsen som fastställs årligen. Premien grundar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner.

Självriskpremien försvinner efter en övergångstid

Arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar, dvs. personers rätt att komma in i den s.k. pensionsslussen, håller på att försvinna. Eftersom rätten att få tilläggsdagar försvinner, försvinner arbetsgivarens skyldighet att betala självriskpremien för utkomstskydd för arbetstagare som arbetsgivaren sagt upp eller permitterat. Rätten till tilläggsdagar och självriskpremien försvinner efter en övergångstid. Personer födda 1964 tillhör den sista åldersklass som kan få tilläggsdagar och för vilka arbetsgivaren är skyldig att betala självriskpremie. Personer födda 1965 eller senare kan inte få tilläggsdagar och någon självriskpremie påförs inte för dem. 

Rätten till tilläggsdagar ersätts med personens rätt att få ett omställningsskyddspaket och med arbetsgivarens skyldighet att betala en omställningsskyddspremie från och med början av 2023. Läs mer om omställningsskyddspremien här

Om arbetsgivaren under övergångstiden åläggs betala både omställningsskyddspremie och självriskpremie för samma arbetstagare dras omställningsskyddspremien av från självriskpremien. 

Storleken på självrisk- och omställningsskyddspremien baseras på arbetsgivarens lönesumma som ligger till grund för arbetslöshetsförsäkringspremien. Lönesummans övre och nedre gränser är desamma i självrisk- och omställningsskyddspremien. De minsta arbetsgivarna är alltså inte heller i fortsättningen skyldiga att betala omställningsskyddspremie. 

Grunder för befrielse från självriskpremie

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie, om något av följande villkor uppfylls:

  • Arbetstagarens anställningsförhållande har varat mindre än tre år.
  • Arbetstagarens anställningsförhållande har upphört innan personen i fråga fyllt 56 år.
  • Arbetstagarens anställningsförhållande har sagts upp eller upphävts av en anledning som beror på arbetstagaren. Orsaken kan inte vara hälsomässig.
  • Arbetstagaren har sagt upp sig på eget initiativ och utan arbetsgivarens medverkan.
    • Medverkan kan vara till exempel olika stödpaket, fallskärmsavtal och avgångsvederlag som beviljas arbetstagaren.
    • I de situationer där arbetstagaren säger upp sig själv när permitteringen har pågått i minst 200 dagar anser Sysselsättningsfonden att arbetsgivaren har medverkat till arbetstagarens beslut att säga upp sig själv.
  • Arbetstagaren har efter att anställningen upphört på nytt uppfyllt det arbetsvillkor som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i en anställning hos en annan arbetsgivare än den som ursprungligen sade upp arbetstagaren.

Lönesummans inverkan på självriskpremien

Självriskpremie gäller arbetsgivare för vilka den lönesumma som utgör grunden för arbetslöshetsförsäkringspremien överstiger den undre gränsen som fastställs årligen. Vid den undre gränsen är självriskpremien lika med noll. Från detta växer självriskpremien linjärt upp till den övre gränsen för full självrisk.

Självriskpremien beräknas enligt lönesumman för det år som föregick uppsägningsåret eller lönesumman det år som föregick det år då meddelandet om permittering gavs.

Som lönesumma som utgör grund för självriskpremien för den statliga arbetsgivaren beaktas bokföringsenhetens eller affärsverkets lönesumma för löntagarpremien.

Fusioners inverkan på företagets lönesumma

Om det har skett fusioner i företaget under året då anställningen sades upp före uppsägningsdagen eller under året före uppsägningsåret, fastställs storleken på självriskpremien utifrån de sammanlagda lönesummor, som legat som grund för de fusionerade företagens arbetslöshetsförsäkringspremie året före uppsägningsåret.

Detta gäller även de situationer där andra företag har fusionerats med företaget under året då meddelandet om permittering gavs före dagen då meddelandet om permittering gavs, eller det år som föregick det år då meddelandet om permittering gavs.

Årliga lönebeloppsgränser i omställningsskydds- och självriskbetalningsärenden

Lönesummaår Undre gräns (€) Gräns för full självrisk (€)
2013 1 990 500 31 848 000
2014 1 990 500 31 848 000
2015 2 025 000 32 400 000
2016 2 044 500 32 712 000
2017 2 059 500 32 952 000
2018 2 083 500 33 336 000
2019 2 086 500 33 384 000
2020 2 125 500 34 008 000
2021 2 169 000 34 704 000
2022 2 197 500 35 160 000
2023 2 251 500 36 024 000

Självriskpremie för arbetstagarens tilläggsdagar eller arbetstagarens arbetslöshetsdagpenning

Arbetsgivarens självriskpremie åläggs baserad antingen på arbetstagarens tilläggsdagar eller arbetslöshetsdagpenning.

Självriskpremie är en engångspremie för företag per varje betalningsskyldig uppsagd eller permitterad arbetstagare.

Självriskpremie för arbetstagarens tilläggsdagar

Vi uppbär en självriskpremie av arbetsgivaren, då en arbetstagare grund av att han eller hon blivit uppsagd eller permitterad har rätt till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och när övriga villkor för betalningsskyldighet uppfylls.

Vi uppbär premien när rätten till tilläggsdagar börjar, dvs. i regel cirka två år efter att anställningen upphört, då dagpenning har betalts till personen under utkomstskyddets maximitid (400/500 dagar). Den maximala utbetalningstiden på 500 dagar pågår i knappt två år, om personen får arbetslöshetsdagpenning oavbrutet under hela tiden. Självriskpremien uppbärs alltid för minst 258 dagar.

Villkor för att få rätt till tilläggsdagar

Villkoret för att personen ska få rätt till tilläggsdagar är att:

  • personen är född åren 1955–1956 och har fyllt 60 år innan maximitiden för utkomstskyddet för arbetslösa löper ut och att personen dessförinnan har varit minst fem år i arbete under de senaste 20 åren;

  • personen är född år 1957–1960 eller senare och har fyllt 61 år innan maximitiden för arbetslöshetsdagpenning löper ut och att personen före det har varit minst fem år i arbete under de senaste 20 åren;

  • personen är född åren 1961–1962 och har fyllt 62 år innan maximitiden för utkomstskyddet för arbetslösa löper ut och att personen dessförinnan har varit minst fem år i arbete under de senaste 20 åren;

  • personen är född år 1963 och har fyllt 63 år innan maximitiden för arbetslöshetsdagpenning löper ut och att personen före det har varit minst fem år i arbete under de senaste 20 åren eller

  • personen är född år 1964 och har fyllt 64 år innan maximitiden för arbetslöshetsdagpenning löper ut och att personen före det har varit minst fem år i arbete under de senaste 20 åren.

  • Personen är född år 1965 eller senare har inte rätt till utkomstsyddets tilläggsdagar.

Arbetslöshetskassorna och FPA utreder och beviljar rätten till tilläggsdagar.

Självriskpremie för arbetstagarens arbetslöshetsdagpenning

Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala självriskpremie också om rätten till arbetslöshetsdagpenning, som börjat på grund av att anställningsförhållandet sagts upp, 

  • för personer födda före 1961 som efter 60 års ålder, fortsätter på så sätt att han eller hon är berättigad till arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 63 år;

  • för personer födda år 1961 - 1962 som efter 61 års ålder, fortsätter på så sätt att han eller hon är berättigad till arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 64 år eller

  • för personer födda år 1963 - 1964 som efter 62 års ålder, fortsätter på så sätt att han eller hon är berättigad till arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 65 år.

Självriskpremien för utgiften för arbetslöshetsdagpenning gäller de personer som inte har hunnit få tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa beroende av födelseår före 63, 64 eller 65 års ålder.

I de ovan nämnda fallen uppbär vi självriskpremien när den uppsagda arbetstagaren har fyllt 63, 64 eller 65 år. Som grund för självriskpremien används då beloppet av den förmånsutgift som motsvarar den arbetslöshetsdagpenning som faktiskt utbetalats till personen efter att anställningen upphört. Det finns inte finns något minimibelopp på förmånsutgiften.

Medverkan till att anställningsförhållandet upphör

Förutom vid uppsägning eller permittering kan arbetsgivaren också vara skyldig att betala självriskpremie i situationer där arbetsgivaren på något sätt har medverkat till att arbetstagarens anställningsförhållande har upphört.

Om arbetsgivaren betalar arbetstagaren en ekonomisk förmån i samband med att anställningsförhållandet upphör, kan det vara ett tecken på medverkan till att anställningsförhållandet har upphört, trots att arbetstagaren själv har sagt upp sitt anställningsförhållande. Även i situationer då anställningsförhållandet avslutas i samförstånd genom avtal, kan det vara fråga om medverkan.

Om orsaken till att anställningsförhållandet upphör är oklart, kan vi be om en redogörelse för anställningsförhållandets upphörande av såväl arbetsgivaren som arbetstagaren.

Inverkan av starttidpunkten för rätten till arbetslöshetsdagpenning på självriskpremien

Maximitid för arbetslöshetsdagpenning

På självriskpremiens storlek inverkar utöver arbetsgivarens lönesumma även storleken på den arbetslöshetsdagpenning som betalas till den uppsagda arbetstagaren samt längden på den period under vilken den arbetslöshetsdagpenning som har betalts ska täckas av arbetsgivaren.

Den maximala utbetalningstiden på 500 dagar av arbetslöshetsdagpenningen tar cirka två år, om den uppsagda arbetstagaren betalas arbetslöshetsdagpenning oavbrutet. Om det blir uppehåll i utbetalningarna av arbetslöshetsdagpenningen, då ingen arbetslöshetsdagpenning utbetalas till den uppsagda arbetstagaren, flyttas den maximala utbetalningstiden framåt. Detta flyttar fram starten för personens rätt till tilläggsdagar.

Exempel på situationer, då arbetslöshetsdagpenning inte betalas ut till en uppsagd arbetstagare:

  • till personen har utbetalats en ekonomisk förmån som enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa måste periodiseras
  • personen är sjukskriven och får för denna period sjukdagpenning eller annat stöd som betalas ut på grund av arbetsoförmåga
  • personen sysselsätts
  • personen har gått en utbildning och under den perioden fått utbildningsstöd.

Den maximala utbetalningstiden för arbetslöshetsersättning inte förflutit på grund av coronapandemin

På grund av den tillfälliga lagändringen på grund av coronaviruset har den maximala arbetslöshetsersättningsperioden (vanligtvis 500 dagar) inte förflutit för arbetslösa eller permitterade personer mellan den 1 juli och den 31 december 2020. Den maximala betalningstiden har inte heller förflutit mellan den 16 mars och den 30 juni 2020, om personen har blivit permitterad och permitteringen påbörjades den 16 mars 2020 eller senare. Eftersom den maximala betalningstiden inte har löpt ut kan antalet ersättningsdagar för personen överstiga 500 dagar.

Lagändring kan medföra att grunden för självriskpremien ändras, eftersom en person kan fylla 63 år innan han eller hon har rätt till tilläggsdagar med arbetslöshetsersättning. Det slutliga självriskbeloppet kan skilja sig från vad till exempel självriskpremieräknaren visar.

Exempel

Personen är född den 1 oktober 1957 och anställningsförhållandet upphörde den 30 september 2018. Första utbetalningsdatum för inkomstrelaterad arbetslöshetsunderstöd var den 8 oktober 2018 och den sista utbetalningsdagen före hans 63-årsdag var den 30 september 2020.

Personens rätt till tilläggsdagar skulle normalt ha börjat efter den maximala betalningstiden på 500 dagar (cirka två år) från den 7 september 2020 och ytterligare dagar skulle ha betalats fram till vardagen före personens 63-årsdag fram till den 30 september 2020, d.v.s. mellan 7 september och 30 september 2020 (18 ytterligare dagar).

Men eftersom den maximala utbetalningstiden för personens inkomstrelaterade arbetslöshetsunderstöd inte har löpt ut sedan den 1 juli 2020 har han inte hunnit gå över till tilläggsdagar. Av denna anledning är grunden för självriskpremien beloppet som motsvarar den faktiska arbetslöshetsförmånen (518 ersättningsdagar) som betalas till personen efter anställningsförhållandets upphörande. Det beror på att han har fyllt 63 år innan rätten till tilläggsdagar har börjat.

Den maximala utbetalningstiden för arbetslöshetsersättning inte förflutit på grund av coronapandemin

Som en följd av coronapandemin var det möjligt att få ersättning under arbetslöshetsersättningens självriskperiod.

På grund av den tillfälliga lagändringen som orsakats av coronaviruset har arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten betalat ut ersättning till personer oavsett självriskperiod för arbetslöshetsersättningen. Det gäller självriskperioden för arbetslöshetsersättningen som har börjat under tiden den 16 mars till den 31 december 2020.

Under normala förhållanden motsvarar självriskperioden för arbetslöshetsdagpenning fem hela arbetsdagar och då har personen inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Den slutliga självriskpremien för arbetsgivaren kan därför bli högre än vad självriskpremieräknaren nedan visar.

Ekonomisk förmån i samband med att anställning upphör

Om en ekonomisk förmån, som enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska periodiseras, betalas till en arbetstagare i samband med att anställningsförhållandet upphör, förhindrar den att arbetslöshetsdagpenning betalas ut under periodiseringstiden. Utbetalning av ekonomisk förmån påverkar alltså tidpunkten då en uppsagd arbetstagare övergår till utkomstskyddets tilläggsdagar. Därmed påverkar den också arbetsgivarens självriskpremie, när självriskpremien uppbärs för utgifterna för tilläggsdagarna.

Det är möjligt att en uppsagd arbetstagare utan ekonomisk förmån inte skulle hinna få rätt till utkomstskyddets tilläggsdagar innan den ålder som reglerats i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppnåtts. Som en följd av utbetalning av den ekonomiska förmånen och dess periodisering kan personen uppnå åldern som lagen kräver och personen får rätt till tilläggsdagarna.

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa flyttas tidpunkten då rätten till arbetslöshetsdagpenning börjar fram av den ekonomiska förmån som ska periodiseras, och påverkar därigenom självriskpremiens belopp även i de fall där självriskpremien uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenningen.

Självriskpremiens storlek

Självriskpremieprocent

Storleken på självriskpremien fastställs på basis av arbetsgivarens självriskpremieprocent. Självriskpremieprocenten fastställs på basis av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie.
Självriskpremieprocenten växer linjärt på basis av arbetsgivarens lönesumma. För personer födda 1955–1956 är självriskpremieprocenten 0–80 %. För personer födda 1957 eller senare är självriskpremieprocenten 0–90 %.

Beräkning av självriskpremieprocenten

1) Om arbetsgivarens lönesumma är mindre än den undre gränsen för lönesumman, är självriskpremieprocenten 0.
2) Om arbetsgivarens lönesumma är större än gränsen för full självrisk, är självriskpremieprocenten 80 eller 90.
3) Om arbetsgivarens lönesumma är större än den undre gränsen för lönesumman men dock lägre än gränsen för full självrisk, beräknas självriskpremieprocenten med formeln:

I formeln ovan subtraheras den undre gränsen för lönesumman för ifrågavarande år från arbetsgivarens lönesumma. Resultatet divideras med gränsen för lönesumman för full självrisk för ifrågavarande år, från vilken den undre gränsen för ifrågavarande år har subtraherats. Resultatet multipliceras med 80 eller 90 (gränsen för full självriskprocent).

En uppskattning av självriskpremien och självriskpremieprocenten kan du också beräkna med självriskpremieräknaren.

Beräkning av självriskpremien

Premiens storlek påverkas utöver av självriskpremieprocenten även av hur lång tid den utbetalda arbetslöshetsdagpenningen till en uppsagd arbetstagare ska täckas av arbetsgivaren och summan av arbetslöshetsdagpenning som betalts till arbetstagaren.

Självriskpremien beräknas med formeln:

Personer födda före 1961:

När självriskpremie uppbärs för utgiften för tilläggsdagar, är antalet dagar med betalningsplikt det antal vardagar (mån–fre) med början från den första tilläggsdagen fram till det att personen fyller 63 år, dock alltid minst 258 dagar (21,5 dagar per månad).

När självriskpremie uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenning, utgörs grunden för självriskpremien av det faktiska förmånsbeloppet som har betalats till personen från anställningens slut tills han eller hon fyller 63 år, eller tills dess att han eller hon har gått i ålderspension efter fyllda 62 år.

Personer födda år 1961 - 1962:

När självriskpremie uppbärs för utgiften för tilläggsdagar, är antalet dagar med betalningsplikt det antal vardagar (mån–fre) med början från den första tilläggsdagen fram till det att personen fyller 64 år, dock alltid minst 258 dagar (21,5 dagar per månad).

När självriskpremie uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenning, utgörs grunden för självriskpremien av det faktiska förmånsbeloppet som har betalats till personen från anställningens slut tills han eller hon fyller 64 år.

Personer födda år 1963 - 1964:

När självriskpremie uppbärs för utgiften för tilläggsdagar, är antalet dagar med betalningsplikt det antal vardagar (mån–fre) med början från den första tilläggsdagen fram till det att personen fyller 65 år, dock alltid minst 258 dagar (21,5 dagar per månad).

När självriskpremie uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenning, utgörs grunden för självriskpremien av det faktiska förmånsbeloppet som har betalats till personen från anställningens slut tills han eller hon fyller 65 år.

Självriskpremie för tilläggsdagar

Födelseår 1960 1961 1962 1963 1964 1965
Självriskpremie för tilläggsdagar (tidigast) 61 år 62 år 62 år 63 år 64 år Ej självriskpremie
Arbetsgivaren betalar arbetslöshetsdagpenning tills personen fyller* 63 år 64 år 64 år 65 år 65 år Ej självriskpremie
Tidigast år 2021 2023 2024 2026 2028 -

*minst årets arbetslöshetsdagpenning

Självriskpremie för arbetslöshetsdagpenning

Födelseår 1960 1961 1962 1963 1964 1965
Självriskpremie för arbetslöshetsdagpenning (tidigast 60 år 61 år 61 år 62 år 62 år Ej självriskpremie
Arbetsgivaren betalar arbetslöshetsdagpenning tills personen fyller 63 år 64 år 64 år 65 år 65 år Ej självriskpremie
Tidigast år 2023 2025 2026 2028 2029 -

Du kan beräkna beloppet på personens inkomstrelaterade dagpenning med den dagpenningskalkylator som finns på Arbetslöshetskassornas Samorganisation r.f:s (TYJ) webbplats.

Vid beräkning av självriskpremiens belopp används alltid det belopp som motsvarar förmånen enligt den inkomstrelaterade dagpenningen oavsett om personen fått inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning eller inte.

Exempel på självriskpremie

Självriskpremie för arbetstagarens tilläggsdagar

Företag Ab sade 30.6.2014 upp Erik Exempels anställningsförhållande så att det upphörde 31.12.2014. Erik är född 1.6.1956 och hans anställning på Företag Ab började 15.1.1990. Eriks genomsnittliga månadsinkomst var 3 500 euro. Företag Ab:s lönesumma år 2013 uppgick till 25 400 000 euro.

Erik Exempel fyller 60 år 1.6.2016 Han får rätt till tilläggsdagar och den första tilläggsdagen är 8.12.2016. Erik fyller 63 år 1.6.2019, så arbetsgivaren ska betala de kalkylmässiga tilläggsdagarna för tiden 8.12.2016–31.5.2019, totalt 647 dagar.

Kalkyl över självriskpremien

Med en månadsinkomst på 3 500 euro blir arbetslöshetsdagpenningens belopp 88,19 euro/dag (på 2014 års nivå).

Arbetsgivarens självriskpremieprocent är 62,723269 %

(25 400 000 euro - 19 900 500 euro) / (31 848 000 euro - 1 990 500 euro) x 80 = 62,723269 %

Arbetsgivarens självriskandel = 647 dagar x 88,19 euro /dag x 62,723269 % = 35 789,23 euro

Permittering och självriskpremie

Firma Ab permitterade 18.1.2012 Sixten Sysselsatt i enlighet med meddelandet om permittering daterat 18.1.2012 så, att den första permitteringsdagen var 1.2.2012. Sixten är född 14.7.1954 och hans anställning på Firma Ab började 16.8.1997. Sixtens genomsnittliga månadsinkomst var 2 443 euro. Firma Ab:s lönesumma för år 2011 uppgick till 5 000 000 euro.

Sixten Sysselsatt fyller 59 år 14.7.2013. Han får rätt till tilläggsdagar och den första tilläggsdagen är 10.1.2014. Sixten fyller 63 år 14.7.2017, så arbetsgivaren ska betala de kalkylmässiga tilläggsdagarna för tiden 10.1.2014–13.7.2017. Totalt 915 dagar.

Kalkyl över självriskpremien

Med en månadsinkomst på 2 443 euro blir arbetslöshetsdagpenningens belopp 66,98 euro/dag (på 2014 års nivå).

Arbetsgivarens självriskpremieprocent är 8,854837 %

(5 000 000 euro - 1 879 500 euro) / (30 072 000 euro - 1 879 500 euro) x 80 = 8,854837 %

Arbetsgivarens självriskandel = 915 dagar x 66,98 euro /dag x 8,854837 % = 5 426,84 euro

Självriskpremie för arbetstagarens arbetslöshetsdagpenning

Storföretag Abp säger 7.1.2016 upp Anita Anställds anställningsförhållande så att det upphör 8.7.2016. Anita är född 10.1.1954. Hennes månadslön är 2 580 euro och anställningsförhållandet började 2.2.2005. Storföretag Abp:s lönesumma för år 2015 är 85 000 000 euro.

Beloppet på Anita Anställds arbetslöshetsdagpenning blir 69,30 euro/dag (på 2014 års nivå). Arbetslöshetskassan betalar henne dagpenning för tiden 18.7.2016–9.1.2017 (126 dagar), totalt 8 785,98 euro. Storföretag Abp:s andel av självriskpremien är 80 % av den förmånsutgift som de facto betalats till personen.

Kalkyl över självriskpremien

Arbetsgivarens självriskpremie = 8 785,98 euro x 80 % = 7 028,78 euro

Rådgivning till arbetsgivare 

Vi ger arbetsgivarna råd i frågor som gäller självriskpremien. I frågor som gäller arbetslöshetsförmåner och utkomstskydd för arbetslösa får arbetsgivarna råd från arbetslöshetskassorna och FPA. I arbetspensionsärenden får arbetsgivaren råd från sin egen arbetspensionsanstalt.

Se kontaktuppgifter här. 

Uppskattningsberäkning

Med räknaren kan du göra en uppskattning av självriskpremiebeloppet och självriskpremieprocenten.

Uppskattningen är riktgivande och har inte karaktären av ett förhandsbeslut.

Handläggning av självriskpremie i Sysselsättningsfonden

1. Handläggning

Vi får en anmälan från arbetslöshetskassan eller FPA om en person vars anställningsförhållande har upphört. Om vi under handläggningen märker att villkoren för arbetsgivarens betalningsskyldighet uppfylls, skickar vi ett brev om hörande till arbetsgivaren. I handläggningsskedet kan vi begära tilläggsutredningar från bl.a. arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetslöshetskassan eller FPA.

2. Hörande och beslut

Arbetsgivaren har 21 dagar på sig att lämna ett bemötande till brevet om hörande.

A) Arbetsgivaren lämnar inte ett bemötande
Vi ger ett skriftligt beslut i självriskpreimeärendet där vi ålägger arbetsgivaren att betala självriskpremien och skickar arbetsgivaren en faktura för självriskpremien.

B) Arbetsgivaren lämnar ett bemötande
Vi undersöker om det finns grunder för befrielse från självriskpremien. För att utreda ärendet kan vi begära tilläggsutredningar från bl.a. arbetstagaren, arbetslöshetskassan eller FPA.

  • Om vi konstaterar att det inte finns någon grund för befrielse från självriskpremien, ger vi ett beslut i ärendet, där vi ålägger arbetsgivaren att betala självriskpremien.
  • Om det framgår av bemötandet eller tilläggsutredningarna att arbetsgivaren inte är självriskpremieskyldig, skickar vi ett beslut till arbetsgivaren, där arbetsgivaren befrias från självriskpremie för personen i fråga.

3. Ändringssökande

Om arbetsgivaren är missnöjd med beslutet, kan arbetsgivaren besvära sig över beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet. Arbetsgivaren kan söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet genom att överklaga till försäkringsdomstolen
Se närmare anvisningar: Ändringssökande och återbetalning av självriskpremien.

Ändringssökande

Om du är missnöjd med vårt beslut i frågan om självriskpremie, kan du söka ändring i det genom att överklaga beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet. Du kan söka ändring i beslutet från besvärsnämnden för social trygghet hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas.

Besvär ska inlämnas till oss inom 30 dagar från det att du fick del av beslutet. Vi anser att arbetsgivaren har delgetts ett beslut den sjunde (7) dagen efter att beslutet skickades. Vi anser att en statlig bokföringsenhet eller en kommun har delgetts beslutet på ankomstdagen. Noggrannare anvisningar om ändringssökande och anförande av besvär bifogas till beslutet.

Om vi till alla delar godkänner kraven som framförs i besvären, ger vi ett omprövningsbeslut i ärendet. Om vi inte kan ompröva beslutet som besvären gäller i enlighet med din krav, skickar vi besvären till besvärsnämnden för social trygghet för behandling.

Observera att arbetsgivaren måste betala självriskpremien, även om besvär har anförts om beslutet om självriskpremien. I en sådan situation kan du begära hos besvärsnämnden för social trygghet att verkställandet ska avbrytas antingen i samband med besvären eller med en separat ansökan.

Återbetalning av självriskpremien på ansökan

Du kan ansöka om återbetalning av självriskpremien i två situationer:

  • Ert företag har återanställt en arbetstagare som sagts upp eller kallat en permitterad anställd tillbaka till arbetet. Anställningsavtalet ska gälla tills vidare och arbetstagaren ska ha arbetat i minst ett år.
  • Den uppsagda eller permitterade arbetstagaren har i minst ett års tid fått en frivillig tilläggspension som arbetsgivaren ordnat och finansierat eller en därmed jämförbar förmån eller en pension som ska beaktas vid pensionsjämkning av tilläggspensionen, varvid personen av denna anledning inte har rätt till arbetslöshetsförmån eller betalas arbetslöshetsförmån till minskat belopp.

Vi beviljar återbetalning av premien endast i de fall där självriskpremien har betalats med anledningen av en uppsagd arbetstagares rätt till tilläggsdagar. I båda situationerna återbetalar vi den oanvända delen av självriskpremien för tilläggsdagar. Arbetsgivaren ska ansöka om återbetalning av självriskpremien inom fem år från det att ansökan tidigast har kunnat göras.

Ansök om återbetalning med ansökningsblanketten. Bifoga till blanketten en utredning där anställningsförhållandets natur framgår eller ett intyg över tilläggspension som beviljats arbetstagaren. Uppge kontouppgifterna i vår e-tjänst. De meddelade kontouppgifterna används för alla återbäringar.

Blankett för återbäring av självriskpremie (återanställt uppsagd person)

Blankett för återbäring av självriskpremie (permitterad person har kallats tillbaka i arbete)

Blankett för återbäring av självriskpremie (tillläggspension) 

Partiellt avstående från uppbörd av självriskpremie

Vi kan låta bli att ta ut självriskpremien delvis, om arbetsgivarens ekonomiska situation har försämrats väsentligt efter den uppsägning som ligger till grund för självriskpremien och en full uppbörd av självriskpremien skulle äventyra arbetsgivarens fortsatta verksamhet. I en sådan situation ska arbetsgivaren lämna en tillförlitlig redogörelse för den ekonomiska situationen.

Preskribering av självriskpremieärendet

Ett självrispremiekärende preskriberas när det har gått fem år från det att den uppsagda arbetstagaren har fått rätt till tilläggsdagar eller har fyllt 63, 64 eller 65 år. Efter detta kan vi inte ge ett beslut i ett självriskpremieärende.

Sidan uppdaterad: 27-10-2022