TVR.Translations.Layout.HeaderResources.EmergencyAltText

Postens strejk kan påverka Sysselsättningsfondens posttrafik. Vi rekommenderar att ni använder vår e-tjänst istället för brevpost. Läs mer från vårt nyhetsbrev.

Go to content.

Arbetslöshetsförsäkringspremieskyldighet

Varje arbetstagare över 17 år och under 65 år är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Som arbetsgivare är du skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie om du under kalenderåret betalar ut sammanlagt mer än 1 300 euro i lön till dina arbetstagare.

Betalningsskyldigheten gäller inte dig om

Bestämmelser om betalningsskyldighet för arbetslöshetsförsäkringspremier finns i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner.

Kriterier för ett anställningsförhållande är

  • ett avtal
  • att den anställda utför arbetet personligen för arbetsgivarens räkning
  • arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet
  • ett vederlag som erhålls för arbetet

Annat att beakta i premieskyldigheten

Du ska alltid innehålla arbetslöshetsförsäkringspremien i en premieskyldig arbetstagare även om du inte betalar mer än 1 300 euro i lön under året. Om lönesumman under ett kalenderår inte överstiger 1 300 euro, förblir den innehållna andelen hos dig.

Om din arbetstagare är både pensionerad och fortfarande arbetar, omfattas hans eller hennes lön av betalningsskyldigheten. Kom ihåg att betalningsskyldigheten upphör när arbetstagaren fyller 65 år.

Om du är företagare, lantbruksföretagare eller en familjemedlem till en lantbruksföretagare, och du vid sidan av din företagsverksamhet är anställd av någon annan i ett anställningsförhållande, är du betalningsskyldig för lönen för arbete som utförts hos arbetsgivaren.

Vanliga frågor om betalningsskyldighet

När du anställer en hantverkare eller annan hjälp till ditt hem och ingår ett arbetsavtal med arbetstagaren, blir du arbetsgivare. I egenskap av arbetsgivare är du skyldig att även sköta om betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremien.

Om du köper en tjänst från ett företag eller en företagare, är du inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.

Om du anställer en barnskötare till ditt hem är du i egenskap av arbetsgivare skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Även om lönen helt eller delvis utbetalas från FPA:s stöd för privat vård, hör det till arbetsgivarens skyldigheter att betala arbetslöshetsförsäkringspremier även för FPA:s andel. Om barnskötaren är under 17 år eller har fyllt 65 år, betalas inga arbetslöshetsförsäkringspremier på barnskötarens lön. Om den totala lönesumman som utbetalas under året inte överstiger 1 200 euro, påförs arbetsgivaren ingen arbetslöshetsförsäkringspremie, men arbetstagarens premie ska dock innehållas från arbetstagaren som omfattas av betalningsskyldigheten och innehållningen på lönen blir kvar hos arbetsgivaren

När du tillsammans med andra hushåll grundar en s.k. barnvårds- eller städcirkel, ska ni också sköta om arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Om ni har ingått endast ett arbetsavtal med barnskötaren/städaren, sköter en representant för cirkeln om anmälningarna och betalningarna i sitt namn. Då utgör cirkeln en arbetsgivare och alla medlemmar i cirkeln är gemensamt ansvariga för premierna.

Uppdragsgivarna är solidariskt arbetstagarens arbetsgivare om

  • de tillsammans ingått ett arbetsavtal med arbetstagaren,
  • man inte kan specificera uppdragsgivarnas andel av ledningen och övervakningen av arbetstagaren och
  • alla uppdragsgivare uppfyller kriterierna för ett anställningsförhållande.

Om varje medlem i cirkeln har ingått ett separat arbetsavtal med arbetstagaren, sköter var och en av er själv om arbetslöshetsförsäkringspremierna och övriga förpliktelser.

Delägarnas betalningsskyldighet från och med den 1 juli 2019

Bolagets delägare betalar en lägre arbetslöshetsförsäkringspremie för löntagare än arbetstagarna. Det är viktigt att du rapporterar delägarens lönesumma korrekt till oss. Uppgifter om delägare för 2018 och tidigare år ska rapporteras med en anmälan om lönesumma till Sysselsättningsfonden. Från och med 2019 rapporteras uppgifterna till inkomstregistret. Delägaruppgifterna rapporteras till inkomstregistret som tilläggsuppgifter i samband med rapporteringen om löneuppgifter. Läs mer om rapportering av löneuppgifter till inkomstregistret.

Begreppet delägare definieras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002)Definitionen uppdaterades den 1 juli 2019. Förnyelsen gäller en sådan familjemedlem till företagare som arbetar inom familjeföretaget, men som själv inte äger någon del av det, inte har något röstetal eller någon bestämmanderätt i det ifrågavarande företaget och vars pensionsförsäkring är i enlighet med lagen om pension för arbetstagare. En familjemedlem som uppfyller ovan nämnda förutsättningar anses från och med den 1 juli 2019 vara löntagare, vilket kan ge upphov till ändringar i din betalningsskyldighet. Betalningsskyldigheten granskas i enlighet med löneutbetalningsdagen. Således är det avgörande huruvida familjemedlemmen är delägare vid det datumet som lönen utbetalas.

Om du inte har en ledande position inom företaget, men arbetar inom företaget eller bolaget, är du delägare om något av följande villkor uppfylls:

  • du innehar minst 50 procent av företagets eller bolagets aktiekapital, rösträtt eller annan bestämmanderätt
  • du innehar tillsammans med dina familjemedlemmar minst 50 procent av aktiekapitalet, rösträtten eller annan bestämmanderätt.

Om du har en ledande position, men inte är företagare i den mening som avses i 3 § i företagarpensionslagen (lagen om pension för företagare) eller 3-5 § i lantbruksföretagares pensionslag (lagen om pension för lantbruksföretagare), kan du enligt arbetslöshetsskyddslagen vara delägare om du arbetar inom företaget och om något av följande villkor uppfylls:

  • du innehar minst 15 procent av aktiekapitalet, rösträtten eller annan bestämmanderätt
  • du innehar tillsammans med dina familjemedlemmar minst 30 procent av aktiekapitalet, rösträtten eller annan bestämmanderätt.

Betalningsskyldighet vid olika bolagsformer 

I tabellerna nedan kan du kontrollera vem betalningsskyldigheten gäller vid olika bolagsformer och vem som är delägare.

Centrala begrepp

Ledande ställning:  verkställande direktör, styrelseordförande, styrelseledamot eller motsvarande ställning. En styrelsesuppleant är i ledande ställning endast om han deltar i styrelsemöten så ofta att han anses ha samma beslutanderätt i praktiken som en ordinarie styrelseledamot.

Familjemedlem:  make och sambo samt släktingar i rakt upp- och nedstigande led som bor i samma hushåll (till exempel barn, föräldrar och mor/farföräldrar) 

Ägande/röstetal

 

Ledande position

 

 

 

Ja

Nej

Ensam

under 15 %

Löntagare

Löntagare

 

15-30 %

Delägare

Löntagare

 

över 30 %

Ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare*

Löntagare

 

50 %

Ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare*

Delägare

 

Över 50 %

Ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare*

Delägare

Tillsammans med familjemedlemmar (även själv ägare)

Under 30 %

Löntagare

Löntagare

 

30 - under 50 %

Delägare

Löntagare

 

50 %

Delägare

Delägare

 

över 50 %

Ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare*

Delägare

* Med företagare avses sådan företagare som avses i 3 § i pensionslagen (lagen om pension för företagare) samt 3-5 § i lantbruksföretagarnas pensionslag (lagen om pension för lantbruksföretagare).

 

 

Bolagsform

 

Betalningsskyldighet arbetslöshetsförsäkringspremie

Enskild näringsidkare

Företagaren själv

Ingen betalningsskyldighet

 

Företagarens make/maka

Ingen betalningsskyldighet

 

Annan familjemedlem som bor i samma hushåll och som får lön och har ett arbetsförhållande

Löntagare

Öppet bolag

Bolagsman*

Ingen betalningsskyldighet

 

Familjemedlem till bolagsman

Löntagare

Kommanditbolag

Ansvarig bolagsman

Ingen betalningsskyldighet

 

Familjemedlem till bolagsman

Löntagare

 

Tyst bolagsman som inte är familjemedlem till en ansvarig bolagsman

Löntagare

 

Tyst bolagsman som är familjemedlem till en ansvarig bolagsman

Löntagare

Andelslag

Högst 6 medlemmar och lika stort röstetal

Delägare

 

Fler än 6 medlemmar och lika stort röstetal**

Löntagare

Oskiftat dödsbo

Dödsbodelägare***

Endast det att personen blir dödsbodelägare ger inte upphov till ändringar i personens ställning inom företaget eller bolaget

 

När delägarskapet i dödsboet uppstår, börjar dödsbodelägaren utöva den bestämmanderätt som hör till företagaren

Ingen betalningsskyldighet

* En person som uppfyller villkoren i 3 § i lagen om pension för företagare eller 3-5 § i lagen om pension för lantbruksföretagare är företagare eller jordbruksföretagare och han eller hon har inte skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringpremier.

** Såvida ingenting annat har bestämts om röstetalet i andelslagets stadgar.

*** Utgångspunkten är att delägarskap i ett oskiftat dödsbo inte förändrar personens ställning inom företaget eller bolaget, såvida det inte finns särskilda grunder till att bedöma situationen på annat sätt. Om det sker förändringar i personens ställning, ska dock situationen bedömas på nytt senast efter arvsskiftet.

Obs! I ovan tabeller anges inte alla särskilda situationer och du bör vid behov bekanta dig närmare med anvisningarna gällande betalningsskyldighet och delägarskap. Ytterligare information får du även av vår kundtjänst.

Centrala begrepp

Ledande ställning:  verkställande direktör, styrelseordförande, styrelseledamot eller motsvarande ställning.En styrelsesuppleant är i ledande ställning endast om han deltar i styrelsemöten så ofta att han anses ha samma beslutanderätt i praktiken som en ordinarie styrelseledamot.

Familjemedlem:  make och sambo samt släktingar i rakt upp- och nedstigande led som bor i samma hushåll (till exempel barn, föräldrar och mor/farföräldrar) 

 

Ägande/ antal röster   Ledande ställning  
    Ja Nej
Ensam Under 15 % löntagare löntagare
  15-30 % delägare löntagare
  över 30 % ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* löntagare
  50 % ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* delägare
  över 50%  ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* delägare
Tillsammans med familjemedlemmar (äger också själv) under 30 % löntagare löntagare
  30 - under 50 % delägare löntagare
  50 % delägare delägare
  över 50 % ingen betalningsskyldighet, eftersom personen är företagare* delägare
Familjemedlemmars innehav (äger inte själv) under 30 % löntagare löntagare
  30 - under 50 %
delägare
löntagare
  50 % eller mer delägare delägare

*) Från och med 1.1.2016 ändrar företagarbegreppet i lagen om utkomstskydd för arbetslösa på så sätt att det inte längre är bundet till tecknande av FöPL- eller LFöPL-försäkring. En person som uppfyller villkoren i 3 § i FöPL eller 3–5 § i LFöPL är företagare eller lantbruksföretagare och är inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.

Bolagsform   Arbetslöshetsförsäkringspremie
Enskild näringsidkare Företagaren själv ingen betalningsskyldighet
  Företagarens make/maka ingen betalningsskyldighet
  Annan familjemedlem som bor i samma hushåll och som får lön och är i anställningsförhållande delägare
Öppet bolag Bolagsman* ingen betalningsskyldighet
  Bolagsmans familjemedlem** delägare
Kommanditbolag Ansvarig bolagsman* ingen betalningsskyldighet
  Bolagsmans familjemedlem** delägare
  Tyst bolagsman som inte är ansvarig bolagsmans familjemedlem löntagare
  Tyst bolagsman som är ansvarig bolagsmans familjemedlem** delägare

*) Från och med 1.1.2016 ändrar företagarbegreppet i lagen om utkomstskydd för arbetslösa på så sätt att det inte längre är bundet till tecknande av FöPL- eller LFöPL-försäkring. En person som uppfyller villkoren i 3 § i FöPL eller 3–5 § i LFöPL är företagare eller lantbruksföretagare och är inte arbetslöshetsförsäkringspremieskyldig.

**) Om bestämmanderätten är begränsad för bolagsman i öppet bolag eller hos ansvarig bolagsman i kommanditbolag med ett bolagsavtal, inverkar detta på om en familjemedlem som bor i samma hushåll är delägare.

Indirekt innehav påverkar betalningsskyldigheten

Observera att ett eventuellt indirekt innehav, dvs. innehav via ett annat företag (mellanliggande bolag) kan påverka din betalningsskyldighet. Observera även ändringen av definitionen av delägare som gäller från den 1 juli 2019. Mer information om ändringarna hittar du i  avsnittet Delägarnas betalningsskyldighet och nyheten på vår webbplats.

Kriterier för indirekt innehah

För att innehav via mellanliggande bolag ska påverka din betalningsskyldighet gällande arbetslöshetsförsäkringspremie, ska du uppfylla någon av följande punkter:

Aktiebolag

  • du äger själv, din familjemedlem äger eller du äger tillsammans med dina familjemedlemmar minst hälften av aktiekapitalet i ett aktiebolag som utgör mellanliggade bollag// Ändring från och med 1 juli 2019: du äger själv eller tillsammans med dina familjemedlemmar minst hälften av aktiekapitalet i ett aktiebolag som är ett mellanliggande bolag
    ELLER
  • röstetalet för de aktier som ni äger utgör minst hälften av röstetalet för samtliga aktier

Andra bolagsformer

Du är själv eller tillsammans med dina familjemedlemmar bolagsman i ett öppet bolag som fungerar som mellanliggande bolag

  • ansvarig bolagsman i det kommanditbolag som fungerar som mellanliggande bolag ELLER
  • näringsidkare i det mellanliggande bolaget.

Du behöver inte arbeta i ett mellanliggande bolag för att betraktas som en ägare i det.

Företagare genom indirekt innehav
För att en person ska kunna uppfylla definitionen av företagare genom indirekt innehav, ska personen ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äga mer än 50 procent av det mellanliggande bolaget. Därutöver ska villkoren i 3 § i lagen om pension för företagare uppfyllas.

Du är delägare genom indirekt innehav om något av följande kriterier utöver de ovan nämnda uppfylls:

  • du är i ledande ställning och äger direkt eller via ett mellanliggande bolag sammanlagt minst 15 procent och du äger själv minst hälften av det mellanliggande bolaget.
  • du är i ledande ställning och äger tillsammans med dina familjemedlemmar eller dina familjemedlemmar äger direkt eller via ett mellanliggande bolag sammanlagt minst 30 procent // Ändring från den 1 juli 2019: du är i ledande ställning och äger tillsammans med dina familjemedlemmar direkt eller via ett mellanliggande bolag sammanlagt minst 30 procent
  • du äger själv eller tillsammans med dina familjemedlemmar eller dina familjemedlemmar äger direkt eller via ett mellanliggande bolag sammanlagt minst 50 procent // Ändring från den 1 juli 2019: du äger själv eller äger tillsammans med dina familjemedlemmar direkt eller via ett mellanliggande bolag sammanlagt minst 50 procent

Med ägande avses i ett aktiebolag både ägande av aktier och det röstetal som aktierna medför.

Statliga ämbetsverks skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie

Statliga ämbetsverks skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie skiljer sig från skyldigheten för företag, samfund och privatpersoner.

Statliga ämbetsverks arbetslöshetsförsäkringspremier

Statliga ämbetsverk innehåller i egenskap av arbetsgivare löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie från alla arbetstagares löner i samband med lönebetalningen.

Statliga ämbetsverk är inte skyldiga att betala arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Skyldighet att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för den statsanställda personalen grundar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998).

Bl.a. följande tjänsteförhållanden omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremien:

  1. tjänsteförhållande i enlighet med statstjänstemannalagen (750/1994)
  2. tjänsteman som avses i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003)
  3. tjänsteman vid republikens presidents kansli, riksdagens justitieombudsman och biträdande justitieombudsman
  4. annat offentligrättsligt tjänsteförhållande som grundar sig på lagen.

Redovisningar från statliga ämbetsverk år 2018

Den lönesumma som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie samt den redovisade premien ska anmälas varje kvartal till Sysselsättningsfonden. För anmälan används en blankett för redovisningsanmälan. Observera när du fyller i redovisningsanmälan att den anmälda lönesumman och den redovisade premien ska stämma överens (lönesumma/100 x 1,90% = belopp som ska redovisas).

Blankett för redovisningsanmälan.pdf

Returnera redovisningsanmälan via en skyddad e-postförbindelse till adressen vakuutusmaksut@tyollisyysrahasto.fi

Mer detaljerade anvisningar om ifyllande,finns på blanketten för redovisningsanmälan.

2019 års anmälningar till inkomstregistret

Från och med 2019 kommer statliga ämbetsverk att anmäla löneuppgifter till inkomstregistret.

Skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier i internationella situationer

I internationella situationer är arbetstagaren i regel försäkrad enligt lagstiftningen i landet där arbetet utförs.

Du får mer information om frågor rörande arbetslöshetsförsäkringspremier i internationella situationer i vår kundtjänst och närmare rådgivning i internationella situationer på Pensionsskyddscentralens webbplats.

I regel försäkras din arbetstagare i Finland och arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas enligt lagstiftningen i Finland.

Undantag från detta är utsända arbetstagare från EU- och EES-länderna, Schweiz och länder med vilka Finland har avtal om social trygghet samt personer som arbetar i två eller flera EU- eller EES-länder. Observera att alla bilaterala avtal om social trygghet inte nödvändigtvis gäller arbetslöshetsförsäkringspremien.

Dessutom är utländska arbetsgivare under vissa förutsättningar inte betalningsskyldiga för annat arbete än kortvarigt arbete som utförs av en person som är bosatt i Finland.

Arbetstagare som sänts till Finland från EU- eller EES-länder eller länder med vilka Finland har avtal om social trygghet.

Arbetstagare från EU- eller EES-länderna eller Schweiz som tillfälligt sänts ut för att arbeta i Finland försäkras i allmänhet i landet från vilket arbetstagarna sändes ut. En arbetstagare som tillfälligt sänts ut att arbeta inom EU-området kan omfattas av den sociala tryggheten i det utsändande landet i 24 månader. I sådana fall behövs ett A1-intyg för den utsända arbetstagaren.

En utsänd arbetstagare kan med dispens fortsätta att omfattas av den sociala tryggheten i det utsändande landet också under en längre tid än 24 månader, om arbetet i ett annat EU-land varar i högst fem år.

Personer anställda i ett offentligt samfund

Arbetstagare, tjänstemän, och därmed jämförbara personer, som arbetar i ett offentligt samfund och som blir utsända till Finland från ett EU- eller EES-land eller Schweiz omfattas utan tidsbegränsning av den sociala tryggheten i arbetsgivarens hemstat. För dessa betalas inga arbetslöshetsförsäkringspremier i Finland.

Avtal om social trygghet som är bindande för Finland

Om det i bilaterala avtal om social trygghet som är bindande för Finland finns bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringen, avgörs betalningsskyldigheten på basis av dessa bestämmelser.

Avtalen om social trygghet mellan Finland och Kina samt Finland och Sydkorea trädde i kraft 1.2.2017. I båda avtalen ingår föreskrifter om betalning av arbetslöshetsförsäkringspremie.

Länder med vilka Finland inte har avtal är alla andra länder än EU- eller EES-länderna, Schweiz och de länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som innehåller bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringen. Huvudprincipen för försäkringsskyldigheten när det gäller arbetstagare som kommer från länder med vilka Finland inte har något avtal är att arbetstagaren försäkras i det land där han eller hon arbetar. En arbetstagare från ett land som inte har avtal med Finland ska försäkras i Finland för det arbete som utförs i Finland oberoende av arbetets längd, bosättningsland och arbetsgivarens nationalitet.

Utsänd arbetstagare

Även en arbetstagare från ett land med vilket Finland inte har avtal kan vara en så kallad utsänd arbetstagare.

Betalningsskyldighet för arbetstagare från ett land som saknar avtal

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte för arbete som en arbetstagare från ett land med vilket Finland inte har avtal utför i Finland om det är frågan om

  • arbete med transporttrafik, som arbetstagaren till största delen utför på annat håll än i Finland eller
  • arbetstagaren är i Finland på kongress- eller turnéresa eller
  • arbetstagaren är i Finland på ett annat motsvarande kortvarigt besök, vars syfte anknyter till det arbete som arbetstagaren utför i utlandet.

I de ovan nämnda fallen förutsätts att arbetsgivaren inte har hemvist i Finland och att arbetstagaren inte är bosatt i Finland.

Säsongarbetare från tredjeländer

Säsongarbetare som är tredjelandsmedborgare, på vilka säsongarbetslagen tillämpas, omfattas inte av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie (lagen trädde i kraft i början av år 2018).

Lagen om säsongarbete (lag om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning) gäller säsongarbetare som kommer från tredjeländer. Tredjelandsmedborgare är övriga än Europeiska unionens medborgare och medborgare i Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som jämställs med unionens medborgare.

En säsongarbetare vistas i landet lagligen eller tillfälligt för att arbeta. Säsongarbetaren bor inte stadigvarande i Finland, utan arbetar i Finland en gång under en säsong eller återkommer flera år i följd.

Säsongarbetslagen gäller enbart anställda i arbetsförhållande.

Ytterligare information om säsongarbetslagen och dess tillämpning får du på Migrationsverkets webbplats.

Enligt huvudregeln ska arbetstagaren försäkras i enligt arbetslandets lagstiftning. Det finns dock undantag från huvudregeln, till exempel för utsända arbetstagare och arbetstagare som samtidigt arbetar i flera länder.

När en arbetstagare sänds utomlands för att arbeta, påverkas försäkringsskyldigheten av följande saker:

  • utstationeringens längd
  • om arbetslandet är ett EU- eller EES-land
  • om arbetslandet har ingått avtal om social trygghet med Finland
  • om arbetstagaren omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland.

Arbetstagare som åker Från Finland till EU- och EES-länder, Schweiz samt länder med vilka Finland har avtal om social trygghet

När en arbetstagare åker från Finland för att arbeta i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz, försäkras arbetstagaren i regel enligt lagarna i det land där han eller hon ska arbeta.

Undantaget är dock utsända arbetstagare som fortfarande kan försäkras i det utsändande landet, dvs. i Finland. Då betalas även arbetslöshetsförsäkringspremierna i Finland. Av den utsända arbetstagaren krävs ett A1-intyg, som beviljas av Pensionsskyddscentralen. En utsänd arbetstagare kan omfattas av den sociala tryggheten i det utsändande landet i 24 månader.

Obs! En utsänd arbetstagare kan med dispens omfattas av det utsändande landets sociala trygghet i högst fem år. I Finland handhas dispensärenden av Pensionsskyddscentralen.

Personer anställda i ett offentligt samfund

Arbetstagare, tjänstemän och personer i ansvarsfull ställning som arbetar i ett offentligt samfund och som sänts ut till EU- eller EES-området eller Schweiz omfattas utan tidsbegränsning av den sociala tryggheten i arbetsgivarens hemstat.

Avtal om social trygghet som är bindande för Finland

Om det i bilaterala avtal om social trygghet som är bindande för Finland finns bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringen, avgörs betalningsskyldigheten på basis av dessa bestämmelser.

Avtalen om social trygghet mellan Finland och Kina samt Finland och Sydkorea trädde i kraft 1.2.2017. I båda avtalen ingår föreskrifter om betalning av arbetslöshetsförsäkringspremie.

Arbetstagare som arbetar i länder med vilka Finland inte har avtal

En arbetstagare som sänds ut för att tillfälligt arbeta i ett land med vilket Finland inte har avtal är arbetslöshetsförsäkringsskyldig.

Arbetstagare som arbetar i två eller flera EU- eller EES-länder

För en arbetstagare som arbetar inom två eller flera EU- eller EES-länder tillämpas antingen lagstiftningen i bosättningslandet eller lagstiftningen på arbetsgivarens hemort. Arbetstagaren omfattas endast av ett lands sociala trygghet. Arbetstagaren är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie i det land, vars sociala trygghet omfattar arbetstagaren.

Bosättningslandets lagstiftning tillämpas om arbetstagaren utför en betydande del av arbetet i bosättningslandet. En betydande del avser minst 25 procent av allt arbete.

Om arbetstagaren inte utför en betydande del av arbetet i bosättningslandet och

  • endast har en arbetsgivare eller alla arbetsgivare har sin hemort i samma medlemsstat tillämpas lagstiftningen på arbetsgivarens/arbetsgivarnas hemort
  • har flera arbetsgivare vars hemort ligger i personens bosättningsland och i en annan medlemsstat tillämpas lagstiftningen på den utländska arbetsgivarens hemort.
  • har flera arbetsgivare vars hemorter ligger i minst två andra medlemsstater än arbetstagarens bosättningsland tillämpas lagstiftningen i arbetstagarens bosättningsland.

En person som jobbar i två eller flera länder ska ha A1-intyg. I Finland utfärdas A1-intyg av Pensionsskyddscentralen.

Från vilken lön ska jag betala arbetslöshetsförsäkringspremie?

Lön, resultatpremie eller annat vederlag är lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremie. Även vederlag från till exempel konkursbo, myndighet som ansvarar för löneskyddet eller annan ställföreträdande betalare betraktas som lön.

Företagarlön beaktas inte i arbetslöshetsförsäkringspremierna. 
Både arbetsgivarens och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremier baserar sig på samma lönesumma. Från och med 2019 ska arbetsgivaren anmäla bruttolönen, förskottsinnehållningen och löntagarens pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier till inkomstregistret. Löneuppgifterna för år 2018 ska rapporteras separat till Sysselsättningsfonden.

Lönen ska alltid anmälas som en arbetslöshetsförsäkringspremiepliktig uppgift till inkomstregistret, om arbetslöshetsförsäkringspremien dras av från lönen. Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie om arbetsgivaren under kalenderåret betalar ut sammanlagt mer än 1 300 euro i lön till sina arbetstagare. Om skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie inte finns, anmäls uppgiften till inkomstregistret med typen ”ej försäkringsskyldig”. Läs mer om anvisningarna för anmälan till inkomstregistret.

Till lönen räknas också sådant vederlag för arbete som enligt avtal helt eller delvis skall gottgöras på följande sätt:

  1. betjäningsavgifter eller gåvor av allmänheten
  2. dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor och som arbetstagaren får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal
  3. stöd för privat vård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, eller något annat motsvarande stöd som betalas av staten eller kommunen.

Inkomstslag som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremien

  • Tidslön
  • Bostadsförmån
  • Bilförmån
  • Bonuslön
  • Kompletteringslön för förmånstid
  • Ersättning för nödarbete
  • Kvällsersättning
  • Kvällsskiftestillägg
  • Åtgärdsarvode för kommunalveterinär
  • Ersättning för lördagsarbete
  • Ersättning för mertidsarbete
  • Semesterpenning
  • Annat betalt tillägg
  • Miljötillägg
  • Provisionslön
  • Telefonförmån
  • Kostförmån
  • Lön som betalats av ställföreträdande betalare för vilken arbetsgivaren betalar arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (arbetspensions -, sjuk -, arbetslöshets- samt arbetsolycksfalls - och yrkessjukdomsförsäkringsavgift)
  • Lön som ställföreträdande betalare betalat och för vilken arbetsgivaren betalar arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift
  • Ersättning för söndagsarbete
  • Resultatpremie
  • Penningersättning från arbetstidsbank
  • Ersättning för arbetstidsutjämning
  • Kompletteringsdagpenning som betalats av en arbetsgivarspecifik sjukkassa
  • Andel av personalbiljett som betraktas som lön
  • Anställningsoption vars teckningspris är lägre än marknadspriset vid överlåtelsetidpunkten
  • Ackordslön
  • Försäkringslön
  • Beredskapsersättning
  • Ersättning för veckovila
  • Semesterersättning
  • Kommuntillägg till stöd för privat vård
  • Stöd för privat vård (lön)
  • Övertidsersättning
  • Nattersättning
  • Nattskiftestillägg
  • Ränteförmån för bostadslån
  • Måltidsersättning
  • Ersättning för bilförmån
  • Förskottsinnehållning
  • Fondandel och överskott som tagits ut ur en personalfond (skattepliktig till 80 %)
  • Ersättning för uppsägningstid
  • Kilometerersättning (skattepliktig)
  • Bruksersättning som förvärvsinkomst
  • Bruksersättning som kapitalinkomst
  • Avgift för förtroendevald
  • Källskatt
  • Källskatteavdrag
  • Lön som ska betalas ut
  • Ersättning för andra naturaförmåner
  • Övriga skattepliktiga förvärvsinkomster
  • Övriga poster som ska dras av från nettolönen
  • Nettolön
  • Lön för väntetid
  • Arvode för närståendevårdare
  • Kostnadsersättning för familjevårdare
  • Arvode för familjevårdare
  • Kostnadsersättning för familjedagvårdare
  • Dagtraktamente
  • Prestation som utgör kapitalinkomst
  • Lön som ställföreträdande betalare betalat och för vilken arbetsgivaren betalar arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift
  • Lön som ställföreträdande betalare betalat och för vilken arbetsgivaren betalar arbetsolycksfalls - och yrkessjukdomsförsäkringsavgift
  • Lön som ställföreträdande betalare betalat och för vilken arbetsgivaren betalar arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift
  • Kostnadsersättning för medlare
  • Arbetsersättning
  • Pension som arbetsgivaren betalat ut
  • Kollektiv tilläggspensionsförsäkringsavgift som betalats av arbetsgivaren
  • Andel av kollektiv tilläggspensionsförsäkringsavgift som betalats av arbetsgivaren och som debiteras arbetstagaren
  • Arbetstagarens sjukförsäkringsavgift
  • Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare
  • Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift
  • Dividend eller överskott (lön) som baserar sig på arbetsinsats
  • Dividend eller överskott (arbetsersättning) som baserar sig på arbetsinsats
  • Ersättning för personalbiljett
  • Skattefri andel av personalbiljett
  • Skatt som betalats till utlandet
  • Utmätning
  • Lön från en idrottsfond
  • Lön som överförs till en idrottsfond
  • Skadestånd när anställningsförhållandet upphör eller vid permittering
  • Frivillig ersättning när anställningsförhållandet upphör
  • Försäkringsavgift för en individuell, frivillig pensionsförsäkring
  • Skattepliktig kostnadsersättning
  • Avdrag före förskottsinnehållning
  • Stöd för privat vård (arbetsersättning)
  • Kilometerersättning som betalats ut av ett allmännyttigt samfund
  • Dagtraktamente som betalats ut av ett allmännyttigt samfund

Om inkomstslaget är något av följande, ta kontakt med vår kundservice eller bekanta dig med inkomstregistrets instruktioner

  • Initiativarvode
  • Arvode för medlemskap i förvaltningsorgan
  • Penninggåva till personalen
  • Kilometerersättning (skattepliktig)
  • Mötesarvode
  • Föreläsningsarvode
  • Arvode för förtroendeuppdrag
  • Övriga skattepliktiga förvärvsinkomster
  • Övriga naturaförmåner
  • Aktiepremie
  • Arvode för arbetstagares uppfinning
  • Partiell lön för sjuktiden
  • Syntetisk option
  • Aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande
  • Anställningsoption
  • Vinstarvode

Som lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremie anses inte bland annat

  • lön för väntetid (ersättning för dröjsmål i utbetalningen av lönen när anställningsförhållandet upphör)
  • ersättning för olaglig uppsägning 
  • lön för uppsägningstid som betalas till en arbetstagare som har sagts upp eller som har sagt upp sig under permittering 
  • ersättning som betalas vid hävning av anställningsavtal (som s.k. fallskärmsavtal) 
  • annan ersättning för anställningsförhållandets upphörande än sådan som grundar sig på lag
  • avgångsvederlag.
  • skattefri dagpenning för arbetsresa eller annan skattefri ersättning för kostnader som orsakas av arbetets utförande 
  • ersättning för flyttningskostnader 
  • ersättning för särskilda kostnader som orsakas av arbete utomlands 
  • ersättningar för kostnader för arbetsredskap och arbetskläder samt övriga kostnader som direkt orsakas av arbetets utförande
  • personalförmån som beviljats av arbetsgivaren (t.ex. ränteförmån på lån och avgiftsfri hälsovård)
  • tilläggsdagpenning som utbetalas av sjukkassa (förmån som utbetalas av arbetsplatsens sjukkassa efter att medlemmens kollektivavtalsenliga rätt till lön under sjukdomstid eller kompletterande dagpenning har upphört)
  • gåvoföremål eller gåva som ges på bemärkelsedag 
  • royalties, upphovsrättsersättning och ersättningar för arbetstagares uppfinningar
  • andel av aktiebolags vinst som utbetalas till hela personalen eller kontant vinstbonus
  • betalningar ur personalfond 
  • en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier i bolaget till ett lägre pris, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda
  • anställningsoptioner och med dem jämförbara aktierelaterade resultatpremier
  • vinstandel eller utdelning som delägare i aktiebolag erhåller.

Särskilda situationer i samband med löneutbetalning

Under utlandsuppdrag används som grund för arbetslöshetsförsäkringspremien den avtalade försäkringslönen för utlandsarbete. Denna lön kan avvika från den verkliga lönen som betalas till arbetstagaren. Försäkringslönen som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar kan vara större eller mindre än den faktiska penninglönen som arbetsgivaren betalar.

Som den arbetsinkomst som fås för utlandsarbete, dvs. försäkringslön, beaktas den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete som arbetsinkomst.

Om arbetstagaren endast får naturaförmåner och ingen penninglön som vederlag för sitt arbete, används naturaförmånernas beskattningsvärde som grund för arbetslöshetsförsäkringspremierna. Trots att arbetsgivaren inte kan innehålla arbetslöshetsförsäkringspremien på grund av avsaknad av penninglön, är arbetsgivaren ändå skyldig att betala både arbetsgivarens och arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie till Sysselsättningsfonden. Arbetsgivaren ska betala arbetslöshetsförsäkringspremier även då det inte finns någon penninglön kvar efter förskottsinnehållningen.

Om en tillräcklig penninglön för att innehålla arbetslöshetsförsäkringspremien inte har betalats till arbetstagaren, kan arbetsgivaren innehålla arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie i samband med löneutbetalningar under de två påföljande åren.

Arvoden som betalas för medlemskap i förvaltningsorganen i bolag, samfund och övriga juridiska personer omfattas inte av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie, om inte mottagaren av arvodet står i anställnings- eller tjänsteförhållande med den som betalar arvodet. Om ersättningen som betalas för uppgiften inte är avsedd som vederlag för arbetet, utan som en ersättning för tiden som använts för uppgiften, är det inte fråga om ett anställningsförhållande och i detta fall omfattas personen i förtroendeuppdraget inte av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.

Exempel på personer i förtroendeuppdrag är medlemmar i kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnder, intresseorganisationer, föreningar samt medlemmar i direktioner, förvaltningsråd och styrelser i bolag. Styrelsemedlemmarna kan dock vara i ett anställningsförhållande med arbetsgivaren, varvid personens löner och arvoden omfattas av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie på normalt sätt.

Om en praktiserande veterinärs lön består av den grundlön som betalas av kommunen, jourersättningar och praktikinkomster, används som grund för arbetslöshetsförsäkringspremien det sammanlagda beloppet av den lön som betalas av kommunen och de arvoden som fastställts som pensionsgrund.

Arbetsgivaren har skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier också i de situationer där en del av lönen betalas av någon annan än arbetsgivaren själv.

Till exempel en barnskötare är i ett anställningsförhållande med ett barns föräldrar, men FPA kan betala en del av lönen eller hela lönen som stöd för privat vård eller som annat motsvarande stöd. Arbetslöshetsförsäkringspremien betalas i detta fall för den sammanlagda summan av stödet och lönen. Barnets föräldrar är i egenskap av arbetsgivare skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremier, även om ingen annan lön än FPA:s stöd betalas ut.

FPA eller annan betalare gör inte en innehållning av den andel de betalat för arbetsgivaren.

Arbetslöshetsförsäkringspremieövervakning

Sysselsättningsfonden övervakar att arbetstagarna har uppfyllt sin skyldighet för arbetslöshetsförsäkringspremie och anmält korrekta löneuppgifter till grund för försäkringspremierna. Vid övervakningen används uppgifter som fås från Skatteförvaltningen och andra myndigheter. Sysselsättningsfonden jämför också uppgifterna i samarbete med Pensionsskyddscentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen. Dessa uppgifter jämförs med dem som arbetsgivaren anmält.

Det nationella inkomstregistret tas i bruk den 1.1.2019. Tillsynen under tiden i inkomstregistret kommer i första hand baseras på uppgifter anmälda till inkomstregistret, samt på samarbete med Skatteförvaltningen, övriga myndigheter och aktörer inom socialförsäkringen.

Vi kontaktar arbetsgivaren om det utgående från de uppgifter som framkommit vid övervakningen verkar som om lönerna som utgör grund för försäkringspremien är felaktiga eller om arbetsgivaren har försummat sin betalningsplikt helt. Till följd av övervakningen kan arbetsgivaren bli tvungen att betala retroaktiv arbetslöshetsförsäkringspremie eller få premieåterbäring.

Om du fått brev om hörande eller en begäran om redogörelse från övervakningen:

  • Besvara brevet senast på förfallodagen.
  • Använd svarsblanketten.
  • Kom ihåg nödvändiga bilagor.
  • Kontakta oss, ifall du har några frågor

Du beaktar väl att vi inte godkänner beräkningar som du själv har gjort utan dokument som stöder dem. Skriv alltid ut rapporterna direkt från programmet för löneadministration.

Vårt elektroniska handläggningssystem används inte vid utlämning av utredningar. Svarsblanketten med bilagor kan skickas antingen via post till svarsadressen som syns på blanketten eller med säker e-post till adressen vakuutusmaksuvalvonta(at)tyollisyys.rahasto.fi

Sidan uppdaterad: 17-7-2019